Bostäderna

Husens arkitektur skall associera till medeltida skånsk/dansk karaktär, byggda med lertegeltak och putsade fasader i rött eller gulockra. Husen är på två, tre eller fyra rum. Husen är byggda med högresta tak vilket gör att man kan inreda ovanvåningen med ytterligare två eller tre rum. Detta har gjorts i flertalet av husen.
Att bygga med så liten miljöpåverkan som möjligt har varit en målsättning. Tunga material i konstruktionen fungerar som passivt värmelager. Värme från solfångare och vedeldad köksspis lagras i ackumulatortank. Mekanisk ventilation med värmeåtervinning ser till att kvaliteten på inomhusluften är god.
En av husens uppvärmningsmöjligheter är vedspisen, därför bör man inte vara känslig för rök. Till varje bostad finns vedförråd, plats i jordkällare samt tillgång till odlingslott. I en av jordkällarna förvaras endast äpplen, medan allt annat förvaras i de övriga.

Byns vattenreningssystem


vattenrening

Dricksvatten

Djupborrad brunn (kalkborra)

Föreningen består av 37 hushåll och en förskola som måste ha tillgång till rent vatten. Detta dricksvatten tar vi upp ur en egen 60 m djup brunn, kallad kalkborra och ingår i det lokala kretsloppet. Kalkborran klarar av att leverera upp till 300 liter råvatten per minut. Vattnet pumpas upp ur kalkborran till vårt intilliggande vattenverk. Kalkborrans vatten är i sig självt drickbart, men det kan se oaptitligt ut på grund av sin brunna färg. För att få ett snällare vatten ser vi till att det genomgår en reningsprocess. Detta gör att vi slipper de besvärliga beläggningarna i rör och maskiner.

Reningsprocess

I vattenverket processas det först i ett filter som tar bort järn, mangan, aggressiv kolsyra, grumlighet, samt oxiderar järnet. Det oxiderade järnet spolas ut i avloppssystemet. Sedan genomgår det en avhärdnings process (mjukgör vattnet), för att slippa kalkbeläggningar.  Därefter dödas eventuella mikroorganismer då det passerar en UV-barriär, innan det leds till reservoaren (11 m3) för mellanlagring. Från reservoaren hämtas vattnet till hushållen via  2 st distributions pumpar. En hydropress hjälper pumparna, att hålla ett jämnt distributions tryck (≈ 4 - 6 bar) i ledningarna. När du sedan vrider på kallvattenkranen kommer ett gott, rent och friskt vattnet med lagom tryck.

Kapacitet

Kapaciteten på vattenverket är 38 m3/dygn. Förbrukningen är kring 4000-5000 m3/år. Med 120 personekvivalenter blir det ca 160 liter/person och dag.

Totalhårdhetsgrad (dH)

Vattnets totalhårdhetsgrad (dH), som allmänt uttrycks med hur mjukt vattnet är, mäts regelbundet. Det bör ligga på  3 dH. Provresultat (dH). Enheten dH står för Tyska hårdhets grader.

Fluorid

Att testa för fuorid ingår inte i de obligatoriska proverna. Dom gånger det testats, här i byn, har det legat kring 0,4 mg/l.
Dricksvatten som är kariesförebyggande anses ligga mellan 0,8 - 4,0 mg/l. Vid 1,3 mg/l anses vattnet otjänligt med anmärkning.Vi här nere i Skåne, har inte den berggrund som ger upphov till så höga halter av fluorid i vattnet.

Avloppsanläggning

Toarps ekoby stod färdig 1992 och har sedan dess haft en egen avloppslösning skilt från det kommunala avloppssystemet. Ekobyn har en mindre avloppsanläggning dimensionerad för 120 personekvivalenter.

Reningsprocess

I reningsprocessen ingår slamavskiljning, fosforreduktion i form av kemisk fällning, rening via en rotzon (vassbädd), filtrering i en sandbädd och slutligen leds vattnet vidare via en bäck till uppsamlingsdammen. Det renade vattnet samlas upp i biodammen tillsammans med byns dagvatten, innan det diffust och reglerat avleds till recipienten, Sege Å. Vattnet i dammen används sedan också till bevattning av odlingslotterna.

Bevattningsvatten

Det är höga halter av bakterier i bevattningsvattnet, så var noga med skölj grönsaker/bär/frukt som bevattnats med detta vatten i kranvatten innan förtäring. Drick givetvis inte bevattningsvatten.

Vad får spolas ner

Avloppssystemet bygger delvis på biologisk rening. Var noga med vad som spolas ned i avloppet, så att bakteriefloran i rotzonen/markbädden inte påverkas negativt. Utgångspunkten är att det är endast kiss, bajs och toalettpapper som får spolas ner i toaletten. Allt annat - hårtussar, bomullspads, tamponger, bindor och annat skall slängas i soppåse. En liten soptunna i badrummen är att rekommendera.

Inget fett i avloppssystemet

Vid matlagning används ofta fett av olika slag. Detta bör inte  inte sköljas av i diskhon, eftersom det bygger upp fettavlagringar i avloppets rörsystem med stopp som följd. Torka av pannan med hushållspapper och släng i matavfallspåsen. Torka också av smörknivar innan du diskar dom.

Dosera rätt mängd tvättmedel

Var noga med dosering av tvättmedel. Flyttande såpabaserat tvättmedel rekommenderas. Vi har mjukt vatten 3 dH. Fast tvättmedel ställer till med problem för vårt rörsystem, speciellt vid feldosering. Det bildar cement liknande avlagringar i vårt rörsystem. Med tiden byggs det upp avlagringar som bildar stopp i rör med översvämningar som följd. Dessa avlagringar är väldigt hårda och kräver spolbil att åtgärda.

Dagvatten

Vårt dagvatten (alltså regnvatten och smältvatten) leds via våra brunnar och rör, direkt orenat till biodammen. Därför får naturligtvis inget annat än vatten hamna i brunnarna. Så det är inte tillåtet att tex tvätta bilen i byn eller hälla ut rester av målarfärg i brunnarna, eftersom detta då hamnar orenat i biodammen.

Vattenprover

Vattenprover från både dricks- och avloppsvatten tas var fjärde månad och resultaten rapporteras årligen till miljö- och hälsovårdsförvaltningen. En gång om året dyker vatten- och miljöinspektörer  från miljöförvaltningen upp för att kontrollera hur det står till med vattenverket och dess journaler.

Avfallshantering

För sopsortering finns återvinningskärl för metall, plast, kartong, papper, färgat och ofärgat glas, lampor och lysrör, samt batteriholk. Matavfall görs till biogas.

AppSheet